GOD FORTSÄTTNING!
Tog mig lite tid i kväll för att titta igenom alla blogginläggen från 2014. Ja, vad ska man säga?
Jo, vilken roande och galen sysselsättning man bedriver men vilken oroande spiral till trångboddhet man utsätter sig för för det är ju inte bara en kommentar som jag har fått - just det här med om vart jag stoppar alla mina förvärv,,,
En del bekanta till mig suckar lite uppgivet och rekommenderar det främsta att sälj skiten och unna dig en upplevelse istället. Jag förstår dem men samtidigt är det inte så enkelt.
Min passion för färg, form, ett namn - ett tidperspektiv och det outsinliga driften att gå på fyndjakt är nu så djupt förankrat att inte ens storm rår på. Det är alltså inte bara en nostalgitripp. Sen kan det ju diskuteras varför jag har ett sånt gott öga till det jag kallar vardagsnära ting - där just det där "småkrafset" ingår som inte har ett,,, hmm ,,, direkt värde.
Fast en viss återhållsamhet dök dock upp i somras som resulterade till att den där tilltänkta "loppisturnèn" drogs in.Det blev inget kuskande på små lantortsvägar - inget välfyllt bagageutrymme.. Tur det. Jag har så det räcker å lite till.
För mig är den största oroande spiralen snarare att jag inte fick ihop mer än 24 inlägg - det där spontana har kommit på glid med tiden! Jag känner nog att jag harvar mig fram i samma gamla inläggs-fåror.Likvärdiga uttryck, samma upplägg, återkommande prylar - och så får jag gå in efter att ha läst igenom ordentligt dagen efter vad jag har skrivit. Det är inte bara grammatik jag har problem med - jag är en obotlig ord och menings-förvrängare åxå!.
Men nu var det ju inte det jag skulle gå in på i dag!
Jag konstaterar i min tillbakablick att
* det har blivit mycket smått och gott i år men inga praktfynd direkt.
* jag har så många inriktningar. Så många kompletteringar att tänka på.
så att välja är svårt,,,
Jag gör en sammanfattning som lämnar mycket utanför:
2014 var året
- då jag köpte mitt Mimosa-fat av Mari Simmulson på Dalarnas Auktionsverk och tyckte att det var ett litet fynd trots slagavgifter och besväret att hämta ut det i Borlänge.
Jag förvånar mig själv att gå på förvisningen för att övertygas eller vända ryggen till. Auktioner är för mig ganska jobbigt å drygt men via nätet kan jag minsann följa med live.
- då jag började både dricka te och kaffe ur mina Flora-koppar.
Den dagen jag fyndar"Tahiti" lär ju få dröja en evighet så det här blir min närmsta Stig Lindberg . Tradera är inte helt ute för mig,,,
- då ännu fler textiler gjorde en hederlig garderobssprängning.
Tex kom jag hem från Florida med en typ hockeytrunk och 4 fodrade gardinlängder - inpackat i skyddande plast. Var ska jag lägga det paketet - Que? Ja, nu vet jag då hur man enklast fyller upp resväskan i alla fall.
Flera gardiner, några draperier, juldukar och en å annan bonad hamnade på tills-vidare-plats men de utmanade ju inte Jobs Handtryck "Tistlar" - den skulle ju sättas upp!
Kors i taken men där förpassades två religiösa tavlor ner i källaren för att ge plats åt det uppspända schabraket i sovrummet :)
- då jag hann inte att få soffan men åtminstone fåtöljerna.
På Ta-till-vara blev det frustrerande att inse att möblerna kom ut i försäljning i otakt så nu var det någon som hade hunnit tinga soffan före.
Ok, ska inte klaga för 200 kronor kostade dessa fåtöljer mig och fast okänd tillverkare så är jag mer än nöjd över dessa "easy chairs".
2014 var året
- när det vankades små och stora fat-och vasfynd.
Hjördis Oldfors - blev favorit.
Kokos, Lian och Pil - gav rena djungelyran.
En PO-Ström och en vas från Holmegaard satte färg på bordet
och så fick en "Veckla" komma hem till mig och det var väl länge sen en 5-krona kändes riktigt rolig att sträcka fram till kassaansvarig på PMU :)
Något skadeglad måste nog jag säga att en nypa okunskap kan verkligen krydda tillvaron med glädje för ett antal retronördar. Tjoho!
Sen finns det ju dom där sakerna som man inte riktigt förstår sig på att man har köpt och till vilket syfte,,, som min lilla hatthylla med svensk klang, rejält tilltagna krokar och klassiskt vita pluppar,,, och en viss känsla att den påminner om en björnsax från ovan som ska till att fällas ihop.
AJ-AJ-AJ.
-Var ska den sättas upp då?
-Eh,,,?
 |
| ,,och än står den kvar i hallen,,, |
Men allt cirkulerar ju inte bara kring loppis. Det konkurrerande intresset är
resorna
2014 blev det en gruppresa med Världens Resor till
Japan när körsbärsblommorna var som dun-moln bland trädens grenar.
I
Koroni, på Peloponnesos , kivades kattungarna innan dom avbröt för att spana in turisterna som kom där vandrandes, havet var det allra blåaste när vi lämnade Skopelos hamn på väg till
Skiathos och naturligtvis borde man ha haft bil när man var ute och gatu-surfade för solen har aldrig varit så het och luften så fuktig som under dom där dagarna i
Fort Lauderdale.
Allt dokumenterat på Picassa. Jag är värdelös numer att göra riktiga fotoalbum. Tyvärr. Tappar jag intresset för detta område (mot förmodan) så finns alltid resor i andra hand att blogga om - inga problem.
Men det stora hotet för framtida loppis-spring bokstaveras:
SOMMARSTÄLLET
,,,eller ska jag säga kolonilott men med mindre trädgårdsintresse?
Det blev inte precis ett fynd, dricksvattnet tas hos grannen och nu vet jag vad det innebär att ha ett eget utedass MEN ,,, det kommer att bli en vår då den tidigare ägaren sa att det växte påskliljor i slänten, verandan ska till att oljas in och det ska röjas ned mot ån så att man riktigt kan se hur den ringlar fram i det gröna.
Lata dagar, aktiva dagar och flera dagar under semestern kommer jag med flera att tillbringa här.
Ja, det är lustigt vad det lilla lockar,,, Hur länge är det egentligen kvar på vintern?
* drömmer mig dit *
 |
| Kanske kommer en liten burksamling hamna i stugans "gammel-kök?" Det här är en sån där typisk "småkrafs" som jag kan plocka åt mig. - ja, det är nog det senaste i raden av kompletteringar. Och som kan lätt utökas. Dekorativa, faktiskt. :) |
Ett litet loppisfynd kan jag i alla fall visa, så här in på det nya året!
(Ja, visserligen har jag några till men de kan få komma in i nästa inlägg - inga märkvärdigheter alltså).
Under mer än 20 år arbetade
Margareta Hennix på Gustavsberg med start -67. Ett antal serviser, den bekanta Sverige-pottan och så föremål i stengods blev det och där kommer den barbystade ÄnglaFia in.
Hon flög in i med en hel serie av olika delar med sina blåa vingar och hamnade i våra köksskåp, på bänkar eller bord. Har läst att Hennix tyckte att Änglafia skulle var ett bra sätt att väcka morgonsura gubbar med. :)
Undra hur hennes blondin togs emot - ett ganska frigjort porslin som kvittrar sent 60-/tidigt 70-tal.
Samlar-intresse är dagens melodi.
På undersidan av min ljushållare står det;
Änglar finns dom? med Gustavsbergs-loggan. Det för tankarna till en av vår tids största svenska filmsuccéer med samma namn och med Jarl Kulle och en glittrande Christina Schollin i huvudrollerna. I denna kärlekskomedi från 1961 spelas pappan av en vresig och plikttrogen Edvin Adolphson - kanske en sådan där karaktär som skulle behöva läppja te från en Änglafia och plira till med ett leende? ;)
När filmen kom blev den svenska skärgården uppmärksammad utomlands och så naturligtvis nakenbadet - som känns väl ganska oskyldigt med dagens ögon.
Men vad vill jag slutligen visa med denna bild då? Jo, att nu var det dax igen!
Riggade lampor, avståndsmätande och en del av min lägenhet och intresse i fokus.
Det blev ett heldagspass som jag ville ringa till min mamma och berätta om efteråt,,,, men jag somnade visst till i mitt i samtalet. Jag fick tämligen lägga mig på sängen å vila. Det sliter att vara i blickfång*ler* . När och var får jag meddela om senare - jag håller än på att ställa i ordning efter detta besök :)
