Ditt och datt och vad var det i lådan?

Tillbaka till verkligheten. Arbetshelg. Schemasnack. Kallt på morgonen. Den där värmen som de har utlovat i pressen är mer än välkommen,,,

Det är inte lätt att få tiden att räcka till. Med stormsteg är vi en bit in i maj. Nu börjar loppisarna ploppa upp som spännande svampar och ekonomiskt rör runt i grytan.
Man står där i valet och kvalet åt vilket vädersträck som man ska be att få bli resesällskap till.
Lördagen kunde dock ha börjat bättre. Försov mig. Hann inte med frukosten och en av morgonsysslorna på jobbet växte som liksom till sig (och mer säger jag inte för tystnadsplikten skull) så min skjuts fick snällt å vänligt vänta in mig när jag kom farandes med jackan i den ena handen och den semestertärda plånboken, in den andra.

Näsan pekade mot en liten runda kring Leksand. Men så var det där med tidsuppfattningen. Även hos arrangören till det första målet som vi hade riktat in sig på.
En kö till förbannelse ringlade sig som tusenfoting igenom rummen bara minuten efter öppningstid och det var bara att hänga på karavanen.

En reflektion: gårdagens dryckesegenheter hos vissa av besökare gick dock inte att undvika i trängseln. Den kan ju bli påtaglig. Blandad med parfym a`la en-äldre-dam-med-dålig-mängduppfattning och  "Först till kvarn gäller"! (lite känslig för sånt)
Svetten kröp ihop mellan axlarna och jag ville bara ut i friska luften,,,

Sen kan man ju inte vara överallt! Om man ändå hade en klonad förmåga så hade jag stått i dörren till PMU men nu blev det en timme sent. Och så fortsatte dagen.
Fynden kanske uteblev med tröst att färgglädjen var äkta bland det jag hittade.
Mitt köksbord står nu här som värd för beskådan, någon dag senare:



Jag gillar verkligen Josef Schott:s vaser från Smålandshyttan. Jag har en kompis som har ett band av vaser i olika färger, på fönsterbrädan men för en gång skull kommer jag inte att bistå med denna orangea utan att hitta en lämplig plats. På loppisar brukar den vara mycket prisvärd och näst intill vanlig. Men allt behöver ju inte vara en dyrgrip för uppskattningens skull, eller hur? Vasen till vänster är kanske den också rätt vanlig - i detta fall är det Lindshammar och Gunnar Ander som står på etiketten. Ellipsformad och med räfflor, vågrätt som lodrätt, sö reser den sig ca. 19 cm över bordet. Men ingen var intresserad av den innan jag stoppade den i plastkorgen. Reijmyre:s "Pärlan" i grönt behöver väl ingen större presentation. Tänk att en ljushållare kan finnas så spridd och så populär! Ja, en Pärla är ett återkommande inslag i vår blogg-värld :)
70 kronor för dessa glasalster :)



Den färgen går inte av för hackorna! Sjömannen håller ett stadigt grepp om sin moatje och ger inviten "att titta in i hans kajuta -  inget snack om etsningar här! Tänk vad gamla nothäften kan vara snygga! Jules Sylvain kommer att leva länge i den svenska musik-själen,,, Ett blomglas har förvirrat sig in i bilden med okänd bakgrund men står även här "på välsvarvad fot"

En omöjlig citruspress har sina orangea tillgångar i plasten och kostade 3:90 då tiden begav sig. En trätomte råkade halka med på ett bananskal trots sitt slitna yttre för han såg ju rätt så speciell ut, tyckte jag. Och så en sån där klassisk te-mugg som kunde ha varit två om jag inte hade klånkat i bildörren med påsen och så var det ett öra mindre. Så kan det gå. Men jag har rätt många sådana från "Staffordshire Potteries"så jag lider ingen nöd. De är en del av min barndom. Däremot minns jag inte dessa blommiga plåtburkar. Vi hade nog inte lika lattjo lajban hemma utan betydligt mindre lekfulla mönster. Vad kul att de har blivit poppis nu men  om jag inte hade lyft på locket så hade jag inte haft en aning om tillverkaren . Men där står det Design Lena and Al Eklund för Laurids Lonborg,, Prisvärt för 30 kronor.

I köket hamnade denna bordslampa med vit insida för att lysa upp tillvaron,,,



,,,och mina röda pinnstolar fick äntligen var sin sittdyna - för ett par tre kronor styck



Murrigt värre med detta tyg som tog igen vissa färger i ,,,



,,, ett sängöverkast som var sytt av tyget "Koster" av Lisbeth Alexandersson för linje Hemma/Borås.

Mina förebilder i teckning minns jag från byaskolan. Vi hade en gammal magister av den principfasta generationen som inte ville slösa på överbliven mat i skolbespisningen som såväl gammalt skolmaterial. Så när man härmade och ritade pigga ögon så fanns det en 40-talskänsla där; de leende rundögda barnen som med några få streck ändrade sitt ansiktsuttryck. Rosiga kinder och så dessa mjuka former i djuren som byggdes upp på papperet.

Jag undrar vart dom hamnade?  Skolplanscherna? Sångböckerna? Jag var inte den som vågade mig upp i vindsutrymmet som de tuffa grabbarna. Där fanns mycket undanstoppat.
I dagens läge hade det betytt skattjakt och en stor portion nostalgi.
Eller tänk om jag hittade igen mina kartor över landskapen som jag kalkerade av på smörpapper direkt från atlasen,,,
Jag gillade geografi och historia,,,och fick betyg i OÄ, orienteringsämnen. Till och med : Ordning och Flit minns jag. Man börjar bli gammal,,, ;) 

                    

                                                         NÅGOT FÖR BOKHYLLAN?

"Lyckoslantens bästa" var en läsebok som utkom 1960. Då var det 34 år sedan det första numret utgavs av  med att vara en "stimulerande form som gavs till barn för elementär fostran i ekonomiskt tänkande och handlande". Inget som vi däremot läste. Och min ekonomiska uppfattning är inte ett dyft bättre så det kanske behövs lite kvällsläsning innan John Blund?

Det rasslade nyligen till och min handduk/bonad på skafferi-dörrens insida föll ned från sina häftkuddar. Då kom jag på att visa min finske kock som basar över kryddorna! Han följde med sen jag passerade Vindelälvornas loppis i Mårdsele, på väg upp till mamma. Det var ett par år sedan. Nu ska han bara strykas på lite grand innan återvändo :)

       


                                                                 MEN VAD HAR VI HÄR DÅ?

En låda stod och väntade på golvet i "Loppishallen". En sladd var med och tungt var det.
Tittade länge om det var en brödrost, skrivmaskin eller en motorvärmare?
"Hmm! Det måste ju finnas en funktion! Och det kostade ju bara 30 kronor,,, nä,-  nu köper jag den!"

Fast hade jag sett lite närmre på den bulliga blanka hade jag kanske läst "Movilux" - med en viss insyn. Men till slut kom jag hem.

  

Det var ingen beauty-bag i alla fall med sin lilla rem att lyfta i. "Zeiss Ikon", tillverkaren,,,

Men till slut så fick jag grepp om sido-locket och då såg jag vad det var:

En liten filmprojektor!
I fint skick. Jag satte i sladden i uttaget, vickade på spaken och av den tickade igång med en fast upplyst ruta på väggen,,,

Så nu väntar det några loppisbesök då jag ska leta efter filmer!
Våran super8 -projektor som fanns på 70-talet ligger kanske kvar i något förråd. Och filmen sen jag var 14 år som jag åstadkom när jag följde med morbror på skidresa till Frankrike - var finns den?
Den där klassiska Kalle Anka filmen med Piff å Puff då? Som gick att beställa?

Ja, som ni förstår väntar en filmafton hos mig. Om jag lyckas hitta instruktionshäftet, så hade lyckan varit total.
Modellen kom troligen 1958 och en länk förtydligar det mer.










Förresten, nämnde jag "Titta in i min kajuta"?
Och sen känner väl ni till att ABBA-muséet på Djurgården har öppnat upp sina dörrar! Ja, då vet ni var jag ska hamna i helgen. Troligtvis ;)

Solsken vid hemkomst

Min sovmorgon slutade klockan 4 på morgonen. Då hade jag sovit 9 timmar. Lite lätt huvudvärk. Hungrig. Mör i kroppen. Men jag hade sovit i min egen säng. Ja, ni vet hur det känns när man har varit utomlands hur skönt det kan vara att komma hem till tryggheten. Eller? För mig är det i alla så. Toaletten och Sängen Prio ett!

Rörigt på hallgolvet. Tvätt som väntar. Lite fuktigt och tungt bland dom där kläderna som jag alltid tar med mig i onödan men aldrig använder. Tax-free kassar med blandat innehåll. Läse-lektyren efter tågresan hem från Arlanda. Jag orkade inte att plocka undan i går. Bara hälsa på grannen som tagit hand om min lägenhet. Hon bjöd på potatisgratäng och kött,,, jag som har ätit seafood och nudlar i två veckor. I stort sett. Då känns det verkligen gott med hennes matkonst.

Handlade på ICA-Maxi till frukosten och kände då att jag var ganska less på människor runt omkring mig. Skönt att få vara lite för sig själv. Kravlöst. Så det blev att betala snabbt. Men ett paket väntade på mig som behövdes hämtas ut, ett Tradera-köp. Ja, jag bad att inte skicka för snabbt då jag var bortrest men nu kände jag mig frestad att se vad jag hade köpt egentligen.

Det där med Tradera har jag haft lite blodad tand i. Inledningsvis när det startade var jag inte så smart att titta på fraktkostnad kontra värde så det ska gudarna veta vad jag gjorde dåliga köp ibland. Det kostade mer än nödvändigt och var ibland så dåligt inslaget att det var med bävan i halsen som man öppnade paketen. Vad sägs om en keramikplatta i vadderat kuvert? Det hördes i brevlådan,,,

Nu tycker jag det är mest intressant att titta på olika saker, jämföra priser och som kunskapsbank. Tradera är ju en fantastisk funktion om man vill sälja och nå ut.
Bekvämligheten har bytts ut till undantag. "Jo, men det där kanske man kan hitta på någon loppis istället,,," för det är ju ett bekvämt nöje jämfört att titta in i affärer eller söka bland loppisbord med långsiktigt tålamod.  ;)



SOMMAR OCH SOL

Men vad hade jag köpt nu då? Tja, en äldre lappdocka och den där klassiska oljelampan från Höganäs var väl inte det mest intressanta i paketet utan ett keramikask av Mari Simmulson/UE, numrerad 6014. Flickor med blomsterkransar i hår. "Beata" med vän, kan man säga.
Och så kändes det så blomstrigt och sommaraktigt att jag satte fram ett annat inköp som jag hämtade ut just innan jag åkte. En panna med handtag ur serien "SOL" av Upsala Ekeby Gefle. Så nu har jag två delar,,,

Solen mötte ju upp redan på Arlanda och vad skönt det var att se vad två veckor har tagit: snödrivorna hade drivits bort från gräsmattorna och blått glittrande vatten i sjöarna.

Solen lyste in i köket när jag klev in genom dörren,,, två dagar till ledigt innan första arbetsturen.
Nu ska jag till å göra lite nytta å önska mig själv välkommen hem!

ETT LEENDE FÖRLÄNGER LIVET

Det var några retro-diggare som undrade om jag skulle hitta något på mitt semestermål. Haha, nog för att jag kan få lätt abstinens då jag inte har varit på loppis på ett tag men Taiwan har nog inga sådana affärer - såg  inget i Taipei i alla fall. Nä, jag tittade inte ens efter något. Men på sätt och vis så följde det en tågmästare hem i bagaget som har lite retro-känsla. På 60-talet fanns det väl prydnader och leksaker som gungade på skallen? En souvenir efter att jag utnyttjade tågtrafiken,,, symbolen för järnvägarna i landet.

Jag har inte kollat upp genvägen över militärområdet men det kommer nog att ske vid nästa arbetspass. Ja, det är ju dax att börja nyttja cykeln istället för bussen och kneta iväg 13 km. Motion heter det :) Tänkte passande på dom där leksakerna som följde med lådan från Falu auktionsverk där Televinken fanns med, se inlägget här. Två glada gossar som ivrigt cyklar i väg med en snurra på pakethållaren när man vrider upp nyckeln. De kommer jag att behålla. Lite barnsligt, ja visst men härligt retro eller hur?

FILMTIPSET

Jag minns att i högstadiets aula så blev man ibland inbjuden på filmvisning. Titeln etsade sig fast: "Att angöra en brygga". Men det var väl lite småtöntigt med en film från 60-talet. När det fanns filmer som "Huset som gud glömde"! Fast vad tiderna ändras! Nu, 35 år senare, när jag har den som dvd och njuter av en bit filmhistoria: en filmfars med en skådespelarelit som hette duga. Ja, visst minns vi Monica, Gösta, Hasse & Tage, Lars å Birgitta och jag ler. Så mycket sommar och hav. Kobbar och skär. Kräftor. Garbo och galenheter. Och så en av de finaste filmmelodier som finns,,,

Jag blev med katt igen,,,

"Det är inte lätt att se sig själv med en okritisk blick - att finnas med i en tidning kändes ovant men desto roligare.

När "RETRO" damp ned i brevlådan så bläddrade jag snabbt till sidorna med "bloggarnas vykort", studerade, läste texten, rynkade på pannan och blev efterklok över att: "ja, det där skulle jag ha velat ha med" ,,,"men gud vad jag ser sur å stirrig ut". Men sen släppte jag det - att göra ett collage med antalet rader och få bilder är aldrig lätt.

Det blev en lagom glimt att vara glad över. Den där lilla kicken att ens intresse kan verkligen delas åt andra och vikten av att återanvändning/tillbakablick känns alldeles riktig. Många av de ting som jag har köpt minns jag inte eller fanns före min barndom men väcks till liv i betraktelsens stund,,,
Jag sträckläste resten av tidningen , myste och blev bjuden på mycket ögongodis."

RETROknoppen



Veckan har gått fort. Resfebern ger pirr i kroppen - jo, nu är det dax igen. ;)
Regnet som kom i veckan har krympt på snödrivorna. Från min balkong blickar jag ut över en gårdsplan där gruset inte har sopats upp än och grässlänten flämtar efter den första grönskan.
Hann med lite av Faluns loppisar och så en sväng mot Långshyttan. Inga stordåd över storfynd direkt men nog mycket att kunna skriva ett inlägg om :) 

"Jag blev med katt igen,,, och denna gong med kläpp" Det kommer väl inte att inträffa så många gånger att jag använder den men lite roligt att ta till den och samla gäster till middagsbordet är det väl. För som gonggong handlar det väl om: uppmärksamhet - hitåt! När används en gonggong idag? Denna lilla Gunnar Ander-katt såg sitt ljus på 50/60-talet. Det finns en golvstake (som jag har) och en bordsmodell - gjorda av Ystad metall. Gardinen i bakgrunden är tidstypisk men inte världens häftigaste. Det var priset däremot. Hon som sålde ville ha 5 kr för två längder! Så när jag kom hem med 5 meter tyg så var det efter att ha betalat retro-pris. 1955 hade summan motsvarat 65 kr. Det var inte mycket :)

Jag är mycket svag för bruks-plast. Och färg. En  bröd-låda där det står under att den är en "Perstorp-produkt", låg under en hylla. Inte repig och ful men utnyttjad; det vittnade brödsmulorna inuti om - ja, den fick följa med hem. Kan nog användas med flera funktioner. I den står här en sån där omöjlig citrus-press från Hammarplast och en till melamin-skål. Förra veckan hittade jag en större variant i baby-blått. Efter lite nätspan såg jag ett inlägg från blogg-kollegan Form55 att denna modell fanns med i tidningen "FORM" inför den kända H55-utställningen - tillverkad av det som då sedemera skulle bli känt som Skaraplast. Se här . Jag saknar i så fall en storlek till - undra när den kommer. En röd kanske?

Vi stänger locket och då har veckans komplettering tagit plats. En till av den ugnssäkra serien GEFYR/Gustavsberg för en Selma och så en Bergdala-fisk. För två år sedan skulle jag inte kunna tänka mig ha en glasfisk, nänä. De fick mig att tänka på något tantigt som stod i bokhyllan, med naggade delar och dammade. Sämsta smak av kitsch. Så var det iallafall hos mormor, minns jag. Hu! Men just den där oranga varianten i olika storlekar har fått mig in på ett lite dille. Nu har jag sammanlagt 21 st. och hjärnan säger att NU får det vara nog! Köp inte en till fisk till! Få se om jag kan hålla mig?

Glas-vaser är inte heller min grej. Ja, inte om de är diskreta som dessa. Men, men -tiderna förändras. Den till höger är signerad SEA samt siffror(som jag är inte helt säker på) den vänstra är stram med tyngd, handblåst med en svag linje som ormar sig runt upp mot mynningen. Känner någon igen tillverkaren? Det lilla lammet kommer från BEKÅ-keramik och Birger Åström. Etiketten sitter fint om ena klöven. Vill ni läsa lite mer om denna formgivare och keramiker så tar jag till hjälp av en annan bloggar-kollega Porslinsbloggen, här.

Men var hittar man denna fina innehållsförteckning då?

Jo, i denna recept-pärm! Det fanns nog ett brinnande matintresse hos den som fyllde på med recept, handskrev, klistrade på och stoppade i små plastfickor. Något annat än när man nu söker maträtten på "Taste-line",,,  Skulle vara spännande att prova på vad som skulle bjudas på  "en kväll med gäster och gående bord", som det står på ett stencilerat blad från anno -63. Allt är kvar. Serverings-fatet kommer från Gustavsberg och bordsserien LK-gourmet Grill Gul. 1958 så lade Bibi Breger dekoren på denna. Formgivare: Stig Lindberg. I en annons som jag såg på nätet lanserades porslinet att ge ett "friskt och stimulerande intryck" - i min ska det bara serveras onyttigheter!

Min andra favoritfärg är nog den där röda, tungt fylliga som jag ser i denna glasvas och den där ljuslyktan. Liggandes är den klassiska ljuslyktan från Reijmyre med blästrat ansikte och med orden "Rädda barnen". Den har jag några stycken av - är fin att tända i grupp.

Så har jag samlat lite smått på samma bild. Glas av den typ som jag har, elak påskkärring, glas-lejon(som passar bra när man är född i Lejonets tecken), skaldjurs-bestick( har krabbor som väntar i kylen), ett grönt skirt dl-mått från Rantil plast? (har ett rött sen tidigare)och så en frysklabbe som jag tror är retro. Haha - ja, det är inte lätt att hitta blogginlägg om frys-klabbar och  söka på "iskallt med ISA-polar" som det står på sidorna. Det känns som att det är bara jag som försöker hitta svar på sånt *ler*

Vi lugnar ned os med något mindre hysteriskt: t.v en mycket diskret Mari Simulsson vas som jag har i två storlekar nu, t.h en okänd ljusstake i glas - kostade bara 5 kr. Bara för att det stod "Länssparbanken Dalarna" i detta askfat köpte jag det. Serien "Granit" av Hjördis Oldfors/ UE kom 1959 och blev en mycket vanlig reklamartikel med firmatryck. Får jag bjuda på lite pistasch-nötter kanske?

På 60-talet hade man ordning på sina skivor. Det fanns en innehållsförteckning längst bak där dåtidens artister trängdes. Plastfickorna var trånga. Min mamma hade en röd liten skivspelare som jag saboterade säkert i unga dar. Jag minns inte musiken men kan hända så fanns Hep Stars och Cliff Richard med. Minns skivetiketterna med en karusell på. Hennes skivsamling i singel-albumet hamnade troligtvis på soptippen. Jag får nöja med min egen. Några skivor fanns kvar efter den tidigare ägaren - jag tror att jag ska spela the Spotnicks!

Det som är trist när man ska köpa böcker och tidskrifter är de som insisterar att sätta prislappar på och inte skriva med blyerts inuti. Då skulle man slippa att klösa och gnugga -ibland är ju framsidan det som lockar! Här är ett axplock av min receptboks-orgie.Jag vältrar mig totalt i 50 å  60-talets färgglada recept och goda råd. Då djupfryst och konserverat var nytt på handlingslistan och satte piff på matlagningen. Men vänta, en hermelin i tidsangivelsen är lite äldre äldre än de andra,,,,

 "Goda råd för husmödrar" kom ut 1936. En handbok som kunde användas vid" nyinflyttning i bostad, vid reparationer, vid rengöring, övriga hemsysslor och hemvård". För en gångs skull är inte goda råd dyra. Boken kostade då 50 öre mer än den kronan jag betalade för nu. :)  MEN ATT STRÖ SALT OM VEKEN??!

Det var lättare då - hur lätt är det inte nu i såfall? Och ändå är det skittrist att städa,,,

Böcker kan vara snygga! Älskar omslag som kan vara ett inrednings-blickfång i sig själva!

Här stod jag och tvekade: behöver jag en påsktavla (textilen är uppspänd). Passar den in? Vem är hon som har gjort den? Textilen är signerad: Ilse men den enda Ilse jag känner till heter  Roemke och det liknar inte hennes alster. Eller? Ja, så hängde den med under armen,,,

Vad är det mest onödigaste inköpet denna gång? Är det maj månads samlar-platta KONFLIKT av danska Nymölle:s Björn Wiinblad (har ni sett de övriga hos bloggerskan Retrolux? Här ) NÄÄÄ! Men är det då kaffe-setet från Gustavsberg med den klassiska Sveriges Radio-loggan (den som formgavs 1958 av hovgrafikern Karl-Erik Forsberg)? NÄÄÄ! Men då måste det ju vara den där gamla vattenkokaren från svenska ELEKTRO-HELIOS?! JOO! För vad är det för mening att köpa något vars virade sladd med bakelit-kontakt nästan föll isär när jag plockade den ur kannan! Och om jag så skulle hitta en annan sladd så  ryker väl propparna all världens väg när jag sätter i kontakten?  Hmm,,, synd för så fint handtag,,, kanske jag kan använda den som en annorlunda blomkruka?


* * * * * * * * *  * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * ** * * * * * * * * *** *

När jag gick i mellanstadiet så tillbringade jag två omgångar på Umeå lasarett. Näs-polyperna togs bort men de kom tillbaks efter ett år, eller hur det var. Jag gillade inte lasarett, vita rockar och sprutor i huvudtaget. Men när jag såväl fick min avslappningsspruta så rullade jag obehindrat in på operationssalen, med ett leende.
Vad minns jag mer?
Jo, att jag fick gå och äta på kina-restuarang för första gången. Smakade på friterade bläckfiskringar och tyckte om det. Och så fick jag en LP-skiva med  The Spotnicks i Japan,,, för besväret, av mamma.  Tyckte då att det var ett konstigt skivval men jag vande mig att lyssna på svensk instrumental-musik med asiatisk touch, i alla fall den sommaren. Vart skivan sen tog vägen - ja, vet jag inte.

Gruppen startade 1961 och blev en av de största gitarrgrupperna . Deras space:ade scenklädsel talar sitt eget språk, eller hur?

Premiär

Jag tog bilder från kön. Jag stod nämligen 30 meter från dörren med en hel del förväntansfulla människor framför mig. 
Jag tog bilder när jag kom in Nåja, efter att det hade lugnat ned sig bland hyllorna och när jag själv såg inget mer intressant att köpa.
Jag tog bilder när jag skulle gå ut. I kassan. När folk stod där med fulla korgar och bläddrade i plånboken efter kreditkort och kontanter.

Fast när jag kom hem så var sladden för att ha mellan mobilen och datorn helt väck så därför blev det inga bilder att visa när PMU hade premiär i Leksand, en tidig lördagsmorgon. Men det gör kanske inget?
Jag kan ju fuska och länka till lokalblaskan. Där stod det att det var 400 pers. som"hängde på låset" och en given succé.   HÄR
  
Att känna trycket från bakomvarande kö och när vågen av fyndsugna spred sig som ringarna på vattnet, inne i lokalen - ja, då får man en liten adrenalinkick. Hyllplanen länsades snabbt. Helt och fräscht verkade utbudet vara vid första anblick. Och så hamnade radarn på två saker och det skulle förbli det jag var mest nöjd med för denna gång,,, ja, nu har man fått ett utflyktsmål till!

I konkurrensen så får jag var nöjd med en duo Hjördis Oldfors/Upsala Ekeby.: Tv.ett fat ur serien "TRIO". Sen tidigare hade jag den minsta askkoppen i min ägo och det är just enkelheten levererat med färg i kontrast som tilltalar mig. Så även vasen "CITY". En labyrint av 50-talets gatunät, kan man säga. 80 kr för båda.

Jag såg så mycket fint i andras korgar - är det det här utbudet på skänkta grejer så får man nog lov att återkomma. Helt enkelt. :)

Som vanligt så visar jag vad jag har köpt sen påsken. Här kommer ett "hop-i-kok" med saker från Falun med omnejd. Ja, och så resterande från PMU-besöket, förstås. Idag blir det att placera saker, misstänker jag.
Snö kommer - snö försvinner. Snart är det dax för lite semester.
Vad jag längtar!

5-KRONORS GÄNGET  Ett litet askfat av Erik Höglund med superblåa glas från Lindshammar och Christer Sjögren samt de räfflade "ISI" av Lennart Andersson för Gullaskruf. Komplettering av högsta grad.

BLANDAT SVENSKT  I Gustavs hittade jag det stora vinröda fatet från Syco med sitt stilrena mönster. Gabriel-vasen var riktigt fin i sin glasyr. Och robust. Ugnsfatet från Upsala Ekeby heter "SOL". Ja, det var väl ett sommrigt inslag - utstrålar en massa värme! Visserligen väl använt men några skönhetsfläckar visar bara hur mycket gott som har skapats och serverats ur denna form.

TYSKT  Tyvärr har jag inte utrymme för fler kaffe/tekoppar och blått är totalt fel för mig och min lägenhet men ändå så kunde jag inte hålla mig,,, Detta färgstarka och stilrena 60-tals-set kommer från tyska Ceramano. Få delar men ändå. Försökte googla mig fram och kanske är det att dekoren heter "Sapphire" eller så är det färgen. Hur som helst så blir man fängslad av det blåa och här har du en länk till hur servisen ser ut. Ja, det fanns tallrikar åxå men de kunde jag inte förmå mig att köpa,,,

KITSCH  Klädhängare hade jag lite dåligt om vid oväntat besök. Fem stycken med nitar blev det men lite mer ändå: det ser ju ut som ormskinn som de har vadderat med. En inomhustermometer var i det största laget. Ett åkeri i Ludvika har nog haft denna reklam-detalj. Man kan då inte missa temperaturen med den ill-röda mätaren,,,stickan? Röret? Ja, vad det nu heter,,,

"MJAUUU,,,

,,,den som väntar på något gott väntar inte för länge". Denna skärbräda kommer jag inte att skära på! Jag måste snarare hitta en fin plats för den. Glad och tidsenlig med en prislapp som vittnar över att den kostade 3:95 att köpa på ICA. Ett underlägg med inslag av Perstorpsplatta och en baby-blå skål i melamin-plast kompletterar i  KÖKET.

RUNDA FORMER med äpple-inriktning. Äpplen i mönstret känns så retro! Det stora fatet är tyskt och kommer från WaechtErsbach. Tar man ett bild-sök på det företaget får man en färgexplosion. Mest i rött. Ja, det är lite svårt att ge ålder på det men det påminner mig om barndomens vita temuggar med just äpplen på. Minns ni? Underlägget th. är i allafall av svensk design. Och så en till orange lampa,,,, för 50-lappen!

BLANDAT  Men hur kunde jag missa äpple-duken? Den hade ju passat till den övre bilden! Nåväl, den har blivit en plats för en fägstark tysk vas och G-klavar i glas, från svenska Mantorp. Har sett att även Bergdala har en variant men nu står det så väl på etiketten,,,

MERA BLANDAT  Gefle-fat med dekor av Helmer Ringström: "SKOTTE". (1968-72) i fint skick. Några stycken att överraska med, vid matbordet. Och varför inte spela ett parti poker efteråt? Två kortlekar har fått ett fint vinyl omslag att husera i. En vinst där man blir glad av att bara titta på omslaget!

GLAS  Den lila karaffen reser sig över 28 cm på min obligatoriska vy-spis. Och visst ser den lite konstigt ut i greppet? Det sitter lågt ned. Lika osignerad är vasen bredvid. Troligtvis är det en vas från Kosta och har nästan lite Vicke Lindstrand-känsla över sig. Även denna i en speciell lila ton. Och ja, jag ska ta å diska dem!

FÅGLAR  med import-stämplat under har man väl i part å minut men dessa påsk-fåglar kostade bara en 5:a styck. Äggkopparna 15 kr/st men sen har det kommit in en katt bland hermelinerna. Jag tycker att det ser ut som en mycket ensam pippi från Norrmans. Den verkar vara lite utmobbad av tupp - familjen. På sin kant. Men snart hamnar den bland de övriga fåglarna i köket. - HÅLL UT!

DUK  med videkissar känns verkligen retro! Och string-tuppen från Ystad Metall och Ander har jag alltid suktat efter. Jag har ju dom små kycklingarna men nu vill jag nog ha en kompis åt honom - finns i en annan färgsättning. Attraktiva i retro-sammanhang.

GARDIN  -längderna är redan tingade! Dom hittade jag på Röda korset för 30 kr. Och där kommer svårigheten med att åldersbestämma. Jag brukar titta på strukturen. Och hur den ska sättas upp. Här är det W-krokarna som gäller. Ingen garanti dock. Och är det 70-tal så varför inte bjuda på "Grillat i folie". Matbok som kom ut vid tidpunkten och då Werner Vögeli var ung. Eller yngre.

Till sist bjuder jag på en VEPA  som kommer från...nä, det kommer inte fram men vem är det nu som har gjort den?! Så bekant,,, och bredvid har jag satt den nättaste teak-skål som blev min för en guldpeng. Inbillar mig att det skulle kunna vara en Johnny Matsson-detalj men så tur har man väl inte,,, TJOHEJ!

                                           Jag är och snurrar runt på filmen - hu vad hemskt! Det visste jag inte!