01 januari, 2025

Färgglatt i februari


Det är frågan vad jag ska göra idag,,, ut och skotta snö från en redan översnöad balkong och uppskatta sol på himmelen eller samla mina krafter att äntligen få ihop ett inlägg över allt smått som har inkommit sen jag skrev sist,,, Hmm. 
Februari känns vit, vit, vit men inne hos mig är det,,,



,,,färg ,färg, färg och varmt! så jag stannar nog inne ett tag till och bestämmer mig sen. 
Den oranga tvättkorgen står pompöst mitt i hallen och påminner mig om att det är nog dax att boka tvätttid och göra rent efter min Göteborgsvistelse. 
Ja, jag tror att det är snart 15 år sedan som jag besökte filmfestivalen första gången. Det har blivit som en rutin så här års. Upp till 4 filmer om dagen (denna omgång, 22 filmer sammanlagt), snabba måltider och så det här att besöka bekanta och försöka med att hinna in på en och annan loppis.

Göteborg står mig nära och den som alltid, lika trivsamma stadsdelen Haga som ligger inom gångavstånd från huvudbion Draken. En liten stad i staden. Min första semla för året äts där och en utvald kväll, något gott från havet på "Sjöbaren".
Svänger obligatoriskt förbi på det fina Bebop Antik och ler åt priserna ( ja, i den bemärkelse att man inser att man har en del saker hemma som inte är värdelösa precis ;) och alla andra små affärer efter huvudgatan. 
Inne i salongen har det blivit en tradition att gå se "Göteborgsepoker" - en i-hop-mix av kortfilmer och reklam som till stor del har anknytning men som ger även många leenden och igenkännande nickningar av den tidsandan som de återspeglar. 

Alla filmer är inte bra. En del är som små pärlor, Ibland rycks jag med och ibland nickar man till. 
Det är svårt att välja i det digra programmet. 
En film valde jag att se ur retro-perspektiv. 
Jag saxar från Cinematekets text: 
"Dagishämtningar och fyllegråt i Marie-Louise Ekmans första egna film, där Kal P Dal och Fred Åkerström sjunger om drömd lycka, Sune Mangs är världens argaste busshäcklare och Grynet Molvig reciterar ”Ångest är min arvedel”. Jättelik dekor av Carl Johan De Geer, med drag av regissörens målningar."




Det handlar om filmen "Barnförbjudet" som kom 1979. 
Med en meriterade namn som Bibbi Andersson och min barndomsfavort Claire Wikholm i annorlunda roller. Och Anna.Lisa Ericsson som mormor, Ja, herregud undra vad hon tyckte om att vara med, jag menar, man är ju inte van och se henne i ett sådant här sammanhang.
Många kritiker var förtjusta av det provokativt annorlunda men någon publiksucce blev det inte när det begav sig - ca 40000 kom och såg den. Den var kanske för annorlunda.

Jag förstår inte alltid så mycket av Roy Anderssons "djupa" filmer (men jag ser dom) och den där speciella känslan uppstod även här men om man slår samman obegriplighet med personligheter och mystiska roller i ett färgglatt paket så var det sevärt. 
Man ser det mesta med andra ögon numer och där kommer tidsandan in. Igenkännandet. Att vinkla känslan.Tolkningar. Och en nyfikenhet runt omkring. 






Jag kände även igen det som rullades ut från lagret under en vagn, inne på Myrorna vid Järntorget.  (Jag brukar inte hitta något märkvärdigt där. Inte iallafall till fyndpriser men det är kul då "Draken" ligger så nära bredvid att man lätt kan slinka in där.). 
Emaljerat - med mönster av Raija Uosikkinen - en Finel-gryta på 3,5 liter. Det heter ju "först till kvarn",,, och jag blev snopen över priset. Var bered på annat. Ok, något obetydligt emaljsläpp och en odiskad insida men 40 kr!
Ja, ibland reagerar jag negativt på prissättning hos vissa second-handaffärer men i detta fall var det bara att tacka och bocka! Nu blev det att komplettera till mina kaffepannor, spislock och en å annan panna. Kanske mitt trevligaste fynd från Göteborg? 

Mera rött och mer komplettering: en till kultig plasttillbringare av Sven-Eric Juhlin/Gustavsberg. Och så hade man en i rött, i brunt å i gult nu,,, bara en orange fattas så är det mina köksfärger.

Den höga vasen kommer från Lindshammar och deras Christer Sjögren (och jag vet inte hur många gånger det ringer dansbandssångare när jag ser det namnet!) och från samma loppis från Borås (ja, det blev till att besöka en biofri dag, Borås för jag var sugen på att se julduks-utställningen på deras textilmuseum) kommer äppel-gardinen i bakgrunden. Det var visserligen bara en längd samt en liten kappa men nu är det ju så här att jag har redan en längd sen tidigare, hemma.
Ett ganska enkelt val då ! :)





Jag och mina ljuslyktor,,, "Pärlan" och "Solöga" från Reijmyre, till höger: "Crown" av Sigvard Bernadotte/Lindshammar. De högre lyktorna med mässingshållare vet jag inget om. Kan ni gissa att det accelererar en hel del värmeljus hos mig under vinterhalvåret?!




Juligt och vintrigt inslag; vad har vi här då?
Uppläggningsfatet från Stavangerflint blev åxå en komplettering och införskaffades från Falu Antik uppe vid gruvan. Men det får invigas nästa år. Jag hämtade det efter nyåret.
Plasttomtarna känner de flesta till.
Klarglasen med korkunderlägg och skedar med dito handtag går under betäckningen Irish Coffee-glas men går väl lika bra till te å kaffe. Loppade ju nyligen tekannan av Signe Persson - Melin/ Boda Nova och ville ha något till. Det dröjde inte länge,,,
Den gamla tomtekannan med sitt vridna handtag syns dåligt här på bild i bakgrunden men hur som helst hittade jag på nätet en liknande med härkomst Johansfors glasbruk.
Virkade grytlappar men med dockansikten är bara en kultminne från min barndom när jag bodde hos mormor. Naivt utgår jag ifrån att de kan passa i sommarstugan.
Julduken kommer från Borås-vändan!




Den där teak-skidan med den fina pjäxan måste ju vara någon souvenir-pryl från äldre tider. Men oemotståndligt charmig i sina detaljer. Undra om det saknas något?




Askkoppen med same-bysten som hittades på hemmaplan är en annan. Nä, jag röker inte men visst är det väl hög kitschkänsla på denna från 1958?
Vem som döljer sig bakom initialerna E.I.E lär jag väl aldrig hitta. Däremot hittade jag en separat mini-byst i Göteborg där det stod på baksidan även Kiruna så lite spridning av herrn över landet finns det nog.




            Jag köpte almanackorna från Kooperativa för omslagens skull! 30-tals-snygga eller hur?




En borås-gardin har fått ett blandat innehåll uppdukat: 
grytan ser man knappt vad det är här men det är i alla fall Carl Harry Stålhane:s "Entre" som kom i slutet av 50-talet. Tallrikar och skålar i serien finns i snyggare färger men jag har bara en blå skål sen tidigare. Ser inte den så ofta.En charmig parentes är att Rörstrand är inpräntat under öronhandtagen
  
Sockerskål med gräddkanna modell AR är Arthur Percys (Gefle) verk. 
Vasen med underfång kan vara precis vad som helst, kanske tom. ny så den har jag inga förhoppningar på. 
Dom andra keramikföremålen kändes bara fina i sin glasyr.




,,, men tidningspojkarna tror jag är Dagny Zachrisson:s. GP på deras tidningar är väl tilltänkt Göteborgs-posten?




Grönsaksduken i bakgrunden är bra härlig! Den ska ut med på landet. Och där har vi Myrorna vid Järntorget igen! Rädisor, tomater salladskål och blomkål och lite maskar och fjärilar här å var. Jag tror också att mina inköpta plastgrönsaker kommer att passa bra där trots ett visst kitch-avskräckande yttre. Det växer så det knakar! :) 




Formspråket på skylten säger mig typiskt Lars Bergsten och vad man behöver inte när det blir för mycket av det goda? :)




Mera blått och grönt: Arabia-skärbrädan är Ulla Procope`s "Valencia". Satt på väggen hos kommunens "Ta-till-vara" och blev inte kvar länge där,,,
Rörstrand / Jackie Lynd och hennes "Pomona/Diamant" ser du här som skål.Vet inte om det är faktiskt lite 80-tal här för tillverkningen? 
Den gröna vasen (som är nog mer i turkos i verkligheten)  har en vit insida. En indikation fanns på nätet som säger att det är en vas från Lindshammars glasbruk. 
Etiketten är dock  "JC - Made in Sweden" som visar att den är en exportvara för ett engelskt företag som sålde svensktillverkat glas.
Det storblommiga överkastet (eller vad tyget har nu använts till) kommer från Göteborg och en second hand butik nära Olskroken. Så maffigt att det är svårt att visa det i sin helhel .Nä, jag får ta till en extra bild här tror jag:


                                                ,,, och mer av grönsaksduken kom med på köpet!


Kokböcker från förr måste jag snart sortera ibland för jag har nog mina dubbletter och för lite hyllplatser.
"Laga" heter den ugnsfasta formen från Gustavsberg som har hamnat på mage.
En askkopp/ liten skål, om man vill ha den så, kommer från Anna-Lisa Thomson/ Upsala Ekeby. 
Jag såg den som i en rad av större format inne på antikhallarna men dumt nog frågade jag inte vilken serie det var. 
Och så lite smått igen,,,


Nä, det var ju inte en katt - det är väl en ekorre eller,,? Ja, ja, så följde den med till försäljningsdisken,,,
Dom fulsöta fåglarna som är så runda att de skulle trilla av pinn är troligtvis från Josef Simon. Han fick anställning hos danska Söholm -64 men har verkat i Sverige de sista åren, "Simon" står ingraverat under stjärten.


Den gamla bilkudden med exotiska resmål och namnlockande hotell har den där krispiga plasten som man vill pilla på. Kanske är den gulnad av all cigarettrökning som den har blivit utsatt för, kanske är det tidens tand eller så ska den bara se ut så där,,,gulaktig.

Orrefors "Fuga" - den första som jag har verkligen fyndat! Ja, visserligen köpte jag på en loppis en sån där i varm mörkröd kulör och en större rökgrå på Stadsmissionen en gång men inte för en guldpeng. Det är ju så att vissa saker som andra retro-diggare köper i parti och minut av och har stora samlingar av finns inte när jag väl tittar efter dem. Som om de hittas dagligen men inte för mig, ånej. När kommer den första Colora-skålen in i mitt hem tex? Jag undrar,,,

Vasen i klarglas tyckte jag bara såg kul ut att ha en kvist eller två i. Specialkristall BG Ekeberga står det där på etiketten. 
Kalle Anka-tidningarna är från 1961 så dom har 54 år på nacken!



Det är tid kvar till påsk men en mindre påskduk signerat Hill fick följa med och så trätuppen förstås.
Den varmt gula glasburken kan man tänka sig hitta bomullstussar i är från Lindshammars glasbruk och med en icke obekant herre bakom: Gunnar Ander.


På min pall i köket hamnade efter filmfestivalen en Aftonbladet med en icke obekant händelse daterad 21 juli 1969 som förstasida. Ja, Aftonbladet följde händelsen med flera sidor - det var någonting stort för snacket var ju före, vem skulle bli först på månen: Sovjetunionen eller USA?
Men en annan var bara tre år och minns inget av detta. 
Åh, vilken upplevelse det måste ha varit att  att få se de första flimriga sekvenserna i televisionen och höra mannen som sa dom där bevingade orden,,, jag bläddrar vidare.



"Vem vill inte banta med Margaretha Krook! Jag vill också komma tillbaks som en ny människa! Men vänta, är det inte en bantningsresa som man gör med henne? Vem är det som ger semesterpresenten? Och, vem fan är Ture Arvidsson? 
Man ska inte tro på allt som står i tidningen, sa mamma - men står det i Svensk Damtidning ska man kanske göra det,,,,"

PS, Lite kluriga insändare finns att läsa bredvid.


Det är inte största konstverket men en bit Thea Tanner!
En favorit-julduk som jag har är signerad av henne samt ett antal till, en kökshandduk åxå och för ett tag sedan blev jag en bordstablett rikare och vad kan ske när man besöker en loppis hennes verksamma stad Borås? Tänkte jag inte ens på.
Kanske bara en förlaga? på en bit rulle, målat på papp men jag känner igen djuren som hon har här från andra textilier. 
Den fanns några till rullar ihop samt en stor väggbonad men den skulle det fastställas ett pris på först och låg utanför den rådande ekonomin. 
Den här biten vill jag rädda till eftervärlden så det är bäst att gå in och få den inramad . innan den spricker mer i kanterna.


Men du vad tiden rinner iväg!
Nu har jag suttit för länge vid datorn - hjärnan säger kaffe! 
Och avslutningsvis känner jag mig som en klock-oman. En extrem sådan för det är bara kanske jag som köper en broderad sådan. Men jag tycker det är kul! Och ambitiöst! Vem sitter och syr fast små glaspärlor i dagens läge? *ler* 
Men jag ska inte säga något. Jag vet inte ju ens åldern? Kom det till sådana här klockor under trådtavlornas tid?  Och vad är egentligen rumsrent som retroälskare? Ibland överraskar man sig själv.
En väggbonad åkte ned för den här hamnade på väggen, tills vidare.


Här är jag!




        Jag antar att en del har undrat och funderat över Retroknoppens frånvaro och ja, det stämmer,,,


 ,,, min osynlighet har sina förklaringar. För VM i skidor i Falun var ju rätt länge sedan, och min efterlängtade semestervecka i Berlin likaså och sen närmade sig sig PÅSKEN med snabba steg - och då bör man väl lyckas med att knåpa ihop en hälsning på bloggen? Men det var då det hände,,,

Gjorde mitt årliga besök uppe i Älvdalen, där snön låg än tät och gnistrande när det var barmark i Falun och hälsade på mina vänner som driver en mindre bondgård,,,

                               
                                   Efter en djur-isk trevlig dag och en ännu trevligare middag,,,


,,,så tyckte jag nog att det värkte till lite väl mycket i höger axel - en sådan där krypande överraskning som krävde sin Alvedon och ett par knådande händer men nej,,, INTE släppte det. På hemresan, i bilen utmed Siljan två dagar senare så vred jag mig som en mask utav smärtan. Och sen kom påsken och att sitta vid datorn var inte tänkbart. Det där inlägget rann därmed ut i sanden.

Fram till dagens datum har det blivit att omfördela på arbetssysslorna (ja, jag vägrar att vara sjukskriven!) äta min rekommenderade dagliga dos av smärtstillande och antiflammatoriskt, kortisonspruta och inse svårigheter att få tid hos en sjukgymnast. Jag känner mig som en tablettmissbrukare nu. Och dessutom är det ju inte så bra tajmat med att det är första våren som man har sommarstugan och vad den omgivande tomten kan överraska med,,,

Ska jag kanske lägga till två veckors stamrenovering för bostadsrättsföreningen och att jag då valde att fly fältet och bodde borta under den perioden!

Nä, jag ska inte klaga för mycket. Nu knoppas det och bladen börjar slå ut. Vårjackan känns svettigt varm mitt på dagen och en loppisrunda kan ju alltid va något att få ändra de negativa tankarna med.
Men för att inte plåga axeln allt för mycket och utmana musen så tänkte jag inte visa mina inköp. Å nej (antar att det blir ännu mer skrivet då) utan bara att ta och visa att man är ju inte ensam att samla på sig här på Knoppen (bostadsområdet). Jag har god konkurrens av mina nära och kära. 

Hade med mig kameran för någon vecka sedan och tog tillfälle då att dokumentera våran gemensamma mani - bland annat viljan att komplettera. Och det är inte alltid några dyrbarheter heller utan bara just den där tillfredsställelsen,,, att hitta en till färg, en till storlek eller en till plats att ställa ihop till en iögonfallande grupp:

Vi har gemensamt att vi naturligtvis har behovet av att plocka ur och rensa men lika så förbenat kan man inte låta bli den där saken som står på hyllan på PMU. Eller kommunens återvinningsbutik. Men det jag saknar hos mig är dom där breda fönsterbrädena som de har i sina 40-tals lägenheter. Eller en trevlig spiskrans. Och det där extra rummet,,,,hmm.

                                               Vi kan väl börja hos grannen tvärs över vägen?


Här är det tjeckiskt i bokhyllan som gäller! Lins-vas är ett namn , och ett annat "Bullet" och så kan man söka på Sklo Union så ploppar det upp olika färger på en vas som man ser rätt ofta på loppis,,, men så är det just det där om man har just den där färgen,,,eller storleken,,, Tacksamt att ge bort i present till vedrebörande iallafall ;)


Katten har jag! Men inte fågeln,,, men undra om det inte finns flera djur att komplettera till dessa Bitossi-likande figurer?


En ensam Söholm-vas?(gissar jag) står och trånar bredvid Monica men undra om det inte fanns fler någonstans? Jag tittar mig omkring,,,


,,, men mina ögon fastnar på en intensiv tysk vas som står ensam på sin sida ovanför öppna spisen. Men då vet jag att det finns en flera hyllplan på kontoret och desto fler i kartonger uppe på vinden. Jojo!
Mitt gäng av orangea och röda vaser har sitt rullbord i köket,,,,


             Kan inte låta bli att uppmärksamma plast-lampan mot de fina gardinerna. Finska, eller hur?


Middagen var mer omfattande än ett par potatisar, kan jag lova men ville bara visa att den serverades på gröna "Emma" från Gustavsberg.


Och jag fattar inte att jag alltid rycker i garderobsdörren,,, Kan det hända att den döljer en ny duk, eller gardin eller ett överkast?  Men han gillar mera stilrena saker och rutigt medan jag har mer intresse för  blommigt och galna tryck,,, Men ordningen kan man då inte klaga på!


Jo jag vet, jag borde ha gått in  i de två andra rummen men de var stängda där och det har jag full förståelse för. Jag har åxå vissa hörn som man inte alltid känns i läge att visa upp - så jag tog mig från ett påskägg istället! Eller två,,, plus fler :)

                                                          300 meter till nästa destination!  




Ah, här har vi något gemensamt,,, fast jag med marginal. Keramik, gips, porslin - 50/60-talets exotiska figuriner har här hittat ett hörn och ser betydligt mera väl-dammade än mina i bokhyllan. Och fågeln skulle jag mer än gärna locka med mig hem men den sitter envist kvar med sin tunga näbb.  Taisto Kaasinen`s Pelikan håller ställningarna och blickar ut över vardagsrummet,,,


De är som adeln-av-öppna-spisen - Mari Simmulsons färgstarka pippisar! Den stora pippin är jag livrädd för att den ska vackla omkull med sina sträckta ben.
Hemma får jag nöja mig med en orange version av fisk-stimmet som syns övanför. Den här stengodstavlan är för mig en riktig höjdare. Britt-Louise Sundell har har gjort ett bra jobb för Gustavsberg.


Den där bokhyllan ser ganska fullmatad ut, va? Hmm, hoppas att den håller vikten från all keramik - hyllan är ju en IKEA,,, Ja, jag skulle då gråta blod om en sak ur Atterberg`s "Tricorn" skulle gå i backen. Är det snart en till del på intågande måntro? Just det där med en tredje sak är ju som en början på en samling,,,


Du behöver inga fler tyska vaser!!Nåväl så länge de ryms,,, men min hyperkänsliga retro-blick ser en inkräktare i det tyska lägret - ser Ni? Kanske finns det fler,,,


                         En liten Björn.samling tar igen sig. Alla är vi vänner fast vi har nog skilda skapare :)


En PO-Ström vas har fönsterutsikt. Ja, jag var ju bara tvungen att leka paparazzi inför en så våg-ad vas ;)


                                    Här tillbringar(e) vi den mesta tiden bakom persiennerna,,,

                                 
                                          David å Goliat /Stor och Liten  /Bo Fajans - Nittsjö
                                                                        - you name it!


Även en grupp med "Hötorgs-konst" kan se tilldragande ut. I detta fall minns ägaren konstnären väl som gick runt och sålde sina verk, främst i Göteborgs-trakten.
Hans föräldrar köpte bla. av denne massproducerande Schölander. Men så är det ju att barndomsminnen kan väcka vissa HA-begär på ålderdomens höst ;)
Gissa hur många de finns på motsatta sidan av rummet? Jo, alldeles för många!
(nä, nu retades jag bara ;)


                                                       - Ni från Åseda, räck upp en hand!


Åh, jag ser en copy-cat! Mera lins-vaser! Och sen sådana där Abstact-vaser av Vladimir Urban från tidigare nämda Sklo Union. Undra hur många jag har bidragit med från mina loppisrundor? För de jag har hittat har även hamnat här.

                           
                              Tripp - trapp - trull! Tre nyanser av Gunnar Nylunds chamotte-vas.


                                                     Varning för svamp! Hål-ost!  Eller UFO!
Skönhetspriset brukar inte ofta tilldelas dessa Bay-vaser med modellnamnet "Simone" men nog väcker de alltid ett leende?


Alltså, man ska inte ha denna lampmodell för att lysa upp rummet med! Eller att läsa en bok med dess sken.
Det här är bara stämning. Elegans. En klassiker som ritades ursprungligen för Tivoli i Köpenhamn. Louis Weisdorf/ Lyfa är dess skapare - Klondyke, dess namn. Tummen upp på min lista!


                                            Teak-teak-teak och en känsla att de väntar på Godot.


                                               I köket trängs ett gäng Erik Höglund på ena sidan,,,


,,,med Börne Augustssons storsäljare på andra sidan. Och med en majestätisk Breger-vattenkanna som skiljedomare. Och den röda skapelsen vet jag var ett loppisfynd från en tidsperiod då varken Tradera eller Retro fanns. Då man kunde köpa Stig Lindberg för att det hade blivit omodernt och man blir förvånad vad en 5-krona har ökat i värde sedan dess.


Vem minns inte prylhyllan?! Jo, jag har en själv så jag vet. Och som vederbörandes hylla, har jag fyllt den med små djurfigurer. Fast här är det mer Katt-på-råtta-leken som gäller.Men inget slår så högt upp i  kitsch-termometern som en grupp trådtavlor! Ja, säg mej hur många som ni känner som har sådana och som dessutom ser ut att konkurrera med en Josef Frank-tapet?  Nä, förstod det. ;)



                         Ett par som är Mari Simmulsons skapelser. Katten känns gladare än dess matte,,,


Om jag skulle vinna på lotto en större summa så hade jag inte sagt nej till en tavla av Fernand Legèr men ingen av oss har den ekonomiska möjligheten så jag får nog fortsätta att drömma. Den här är  dock knappast äkta men vilket upplyftande tillskott mot den övriga miljön :)


Thomas Hellströms björnar (Nittsjö) ser ut som om de har just gått ur idet. En produktiv familj må man säga!


När mörkret sänker sig utanför knutet så är det denna lampa som tänds i sovrummet som en jättelik näckros. Men även i de mest dammfria miljöerna så finns det anledning att vara framme med trasan. Men vad gör man inte för att en orange värld ska bestå? ;)


Tre sena vaser på parkettgolvet med röda lappar säger mig att det här ett loppisbesök som har skett nyligen. En fjärde står i mörkret och vill inte uppge sitt rätta namn. Och bakom dörren som skymtar till i vänstra hörnet döljer det sig säkert ett tjugotal som har tagit det förra detta arbetsrummet i besittning. Helt vansinnigt men vad gör man inte för sitt intresse?!

                                             Tack för rundvandringen!